Trypps VM-blogg



Välkomna till Trypps VM-blogg, där jag delger er mina bästa stalltips inför matcherna och bjuder på glimtar från min vardag som Nurps utsände på plats i Putins förlovade land. Alla saknar vi de tvärsäkra spådomar som bläckfisken Paul delgav i VM för åtta år sedan, men jag kommer göra allt i min makt för att minimera denna saknad och ge er allt ni behöver för att fatta glasklara beslut i denna djungel av desinformation och irrelevanta faktoider. Här kommer ni endast finna det mest avgörande och nödvändiga för att alla tvivel skall undanröjas.


Tidigare inlägg



Mexiko vs Sverige


Efter ett sällsynt snopet slut mot Tyskland, spelas nu sista gruppspelsmatchen för Sveriges del mot Mexiko nu på onsdag, och det förväntas bli en spännande match, inte minst eftersom Sydkorea möter Tyskland samtidigt och precis allt kan hända! T.ex. skulle en rabiat pitbull kunna flygas in i straffområdet med hjälp av en drönare precis som en sinnessjuk mexikan utklädd till Zorro invaderar planen med floretten i högsta hugg. Vem som skulle vinna den fighten skulle troligen vara mer spännande än resten av VM sammanlagt, men det ska vi inte fördjupa oss i ytterligare, åtminstone inte i detta inlägg.

En av svårigheterna för Mexikos lag har varit muren som Trump låtit bygga runt deras VM-by, och som truppen själva förväntas betala. Spelarna har tvingats ta akuta klättringslektioner för att kunna ta sig in och ut vare sig det är match eller fest, vilket verkar vara allt som oftast. Skaderisken när man bestiger 15 meter mur med 50 cl tequila i levern är lika hög som muren, även för en luttrad mexikan, något som hittills tyvärr inte gett utdelning.

Några veckor efter att lottningen var avklarad, sändes min reporterkollega Chili-Kjell ut för att bevaka det mexikanska laget och införskaffade omgående vid landningen i Mexico City en sombrero och en fejkmustasch så han skulle smälta in bland lokalbefolkningen. Hans smeknamn fick han då han satte i halsen första gången han smakade en paprika och fick köras till akuten med uppsvälld hals och bortdomnad tunga. Ingen förstod orsaken då, men tydligen var han kapsaicin-intolerant, dvs överkänslig mot all form av stark mat. Att smeknamnet var av ironisk karaktär gick helt över huvudet på vår humorbefriade och smått efterblivne redaktionschef Bengt, som i sin frånvaro vanligtvis benämndes utan "t", och som tyckte det var lämpligt att Kjell fick se sitt hemland med egna ögon. Att Kjell enligt hans stamtavla är ursvensk nog att kunna bli omslagspojke åt Jimmy Åkesson verkade inte riktigt nå fram till Bengts hjärncell, och därmed var beslutet taget att Chili-Kjell antingen ögonblickligen skulle resa till habanerons hemland, eller omedelbart sparkas för insubordination. Kjell frågade trevande om det fanns möjlighet till fallskärm, vilket inte föll i god jord med tanke på att stackars Korv-Orvar precis gjort just det, och blev strax därefter utslängd på gatan med en enkelbiljett till Mexiko och ett vagt löfte om en eventuell returbiljett beroende på prestation.



Kjell iklädde sig alltså den tidigare nämnda förklädnaden och begav sig ut på informationsjakt. Aningslöst strosade han omkring på huvudstadens gator i riktning mot fotbollsstadion när han uppmärksammade en folksamling och nyfiket anslöt sig. Det pågick någon typ av ätartävling och eftersom han såg mest mexikansk ut av alla noterades han av tävlingsledaren som utropade att de hade en ny utmanare i Scoville-mästerskapen. Kjell anade oråd och försökte dra sig ur, men motades av en entusiastisk folkskara i riktning mot ett bord med ett tiotal olika chili-typer. Han ville inte avslöja sin identitet och därmed tvingas leva i permanent exil så han beslöt att låtsas smaka på chilisorten längst till höger, Carolina Reaper, och höll upp den mot munnen till folkets jubel när han i ett oväntat ögonblick av hybris råkade bita till på riktigt. Två miljoner scovillegrader överväldigade och flamberade hans läppar, tunga, gom och hals, som svullnade upp som en hoppborg i miniatyr. Man försökte desperat hjälpa honom genom att spruta kylskåpskall åsnemjölk i munnen och injicera laktoskoncentrat direkt i blodet men förgäves. Chili-Kjell hade bitit i gräset, eller i chilin, som man började säga på den numera nästintill obemannade redaktionen, och man övervägde även internationellt att byta namn på världsrekordpepparn till Kjell Reaper.

Då undertecknad befann sig på annat viktigt uppdrag, blev det Bengt själv som fick bege sig ut på spaning, för första gången i sitt liv. Han kom dock inte långt, vilket ändå ingen förväntat sig. Så snart han anlänt började han lida av jetlag och gick till ett apotek för att köpa sömnpiller. Förvirrad av alla okända märken och produkter bad han om hjälp utan att kunna ett ord spanska, och testade med ”sova”, ”piller” osv tills han slutligen försökte med ”narkos”, som verkade fungera. Snart var han bakom lås och bom misstänkt för heroinsmuggling, där han fortfarande sitter häktad i väntan på eventuella framtida bevis. Slutet gott, allting gott.

Vad Mexiko anbelangar, kan vi förvänta oss att en majoritet av truppen kommer vara fallskadad innan onsdag, och att övriga fastnat i tunnlar under muren, med klaustrofobiska efterspel som resultat, om de överhuvudtaget dyker upp. Tippa därför på climb-over, om det alternativet återfinns. Vi hörs snart igen, om min rysslandsresande chef har mer tur än Bengt hade.

Adios för denna gång och ¡Viva Suecia!

//Trypp Tryppson


Kommentarer på bloggpost